Gunnar Wall - Mordgåtan Olof Palme

Jag kommer förhoppningsvis att recensera samtliga böcker jag läser (och de ljudböcker jag lyssnar på) under den nya kategorin Boktipset i den naiva tron att det har någon form av läsvärde för andra än mig själv.

Gunnar Walls tidigare bok om Palmemordet är en drygt 1000 sidor tjock historia uppdelad i två delar vid namn ”Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet”. Den är väldigt välskriven och späckad med intressanta fakta, ett riktigt tungt verk, men tyvärr är det lite väl omfattande och språket blir emellanåt invecklat. Att ungefär halva boken, runt 500 sidor, avhandlar Hans Holmér och Ebbe Carlsson-affären otroligt detaljerat gör det dessutom till en ganska krävande bok att läsa, även om man som mig är mycket intresserad av ämnet. Men den bör såklart läsas, den är viktig!

 

 


Mordgåtan Olof Palme och författaren Gunnar Wall

 

 

Detsamma kan man säga om Gunnar Walls nya bok, Mordgåtan Olof Palme (Semic förlag, 2010). Här använder Wall ett mycket mer levande och charmigt språk, den är mer levande helt enkelt. Författaren har nyligen (2010) träffat och intervjuat nyckelpersoner, bland annat vittnet Anders B, som var bara ett fåtal meter bakom makarna Palme vid attentatet. En man som vägrat prata med journalister och media på över 20 år. Spaningsledaren Stig Edqvist berättar att han tar på stort allvar att Palme fanns på över tjugo dödslistor från olika regimer och underrättelsetjänster.

 

Till skillnad från ”Mörkläggning…” är den också rikt illustrerad men relevanta fotografier, bland annat för mig tidigare osedda skisser från vittnen från Sveavägen och ett par fotografier från Christer Petterssons lägenhet i Sollentuna 1988.

 

Mordgåtan Olof Palme börjar mycket bra, men tyvärr har Wall ett allt för stort intresse i Ebbe Carlsson-affären, de dryga 500 sidorna från förra boken dyker upp igen, dock nedbantat till ca 150 sidor. Men det blir trist att läsa det igen.

 

Mest intressant är nog genomgången av Pelle Svenssons trovärdighet beträffande Lars ”Bombmannen” Tingströms berättelse om att det var han som lejde Christer Pettersson att begå dådet. Advokat Svensson påstår sig ha vetat detta sen april 1986. Intressant att han efter detta datum valt att gå hårt fram i misstankar mot scientologer och högerpoliser, trots att han ”visste” att det var Pettersson. Att Tingström också 1986 berättade att kungen och justitieministern stod på tur var visst något Svensson höll inne med också, trots att ”mördaren” Pettersson gick lös!

 

Tidigare har jag hållit En iskall vind drog genom Sverige av Lars Borgnäs som den perfekta ”introduktionen” till mordet på Olof Palme, efter att ha läst en tredjedel av denna bok trodde jag att jag i framtiden skulle välja att rekommendera denna istället, men tyvärr tappade den för mycket med kapitlen om Ebbe Carlsson, buggningarna och smugglingarna. Boken är dock riktigt bra och läsvärd, trots min invändning.

 

Kommentarer
Postat av: Carola

Hur många poäng av tio möjliga?

2011-01-11 @ 22:49:42
URL: http://barbamamas.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jag som hade tänkt hoppa över sifferbetyg. Första 300 sidorna är det en stark nia, men den tappar mycket i mitten, men rycker upp sig igen. Sammanlagt en åtta.

2011-01-12 @ 20:05:15
URL: http://sexnolltva.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
free counters

RSS 2.0