Worst movie death scene ever?

På YouTube finns det ungefär hur många filmklipp som helst med spektakulära scener ur kalkonfilmer, en favoritkategori är "worst fight scene ever", där kan man skratta gott och länge åt hur pinsamt dåliga skådespelare och regissörer kan vara ibland. Ett klipp jag dock hade missat (trots dess popularitet, över 4.600.000 miljoner visningar) är denna dödsscen från den turkiska filmen Kareteci Kız från 1973. Om titeln betyder "Karate Kid" har jag ingen aning om... men, det är i alla fall ett av dessa fina exempel på riktigt uselt filmskapande. Men, kul är det, speciellt när mannen från att tomhänt ligga på en säng sekunden senare står upp med en pistol i handen (0:06-0:07):
 
 

Triplets - i uppföljaren till Twins spelas trillingbrodern av Eddie Murphy

I fredags hörde jag på radion att filmen som bäst av dem alla duger som så kallad pizzafilm, succén Twins med Arnold Schwarzenegger och Danny DeVito som omaka tvillingar (hey, vilken kul idé - galet!) nu 24 år senare ska få en uppföljare, och då är den självklara titeln på den Triplets. Då måste det ju tvistas till ett varv till och vem ska då vara den tredje brodern som plötsligt dyker upp? Jo, Eddie Murphy! Galet! Han är ju till och med av en annan hudfärg än de andra två som redan i sig var så omaka! Vad tokroligt! Nu kanske ni tror att det här är ett försök att vara rolig, att leverera ett aprilskämt, men det är faktiskt sant. Dock kan jag förstå min fru som inte riktigt trodde mig när jag berättade denna nyhet. Jag berättade den idag, istället för i fredags, hade väl lyckats förtränga det hela, men hon ville liksom inte riktigt tro mig.

Jaja, den andra filmen duger väl att glutta på när man är lite bakis (händer mig en gång vart fjärde år, ungefär) och kanske duger denna att ladda ner, och glo på lite sådär på skoj som man kan göra med vissa typer av filmer ibland (typ Adam Sandlers eller Ben Stillers komedier), så mycket av värde lär det väl inte vara, idén känns väldigt dålig. Men, jag har i alla fall fått tag i en bild på Arnold Schwarzenegger tagen sekunderna innan han skrev på filmkontraket till Triplets:



Star Wars - det svenska hotet

Jahaja, nu har någon briljant tänkare på Lucasfilms kommit fram till att det Sverige mest av allt behöver just nu är svenska röster till Star Wars-filmerna. Först ut är Det mörka hotet och lite senare kommer alla sex filmerna att föräras svenska röster. Undrar vilka som får göra det ärofyllda uppdraget? Jag gissar som följer:


Jar-Jar Blinks - Jean Pierre Barda
Yoda - Bert-Åke Varg
Young Anakin - Benjamin Wahlgren
Anakin - Nicklas Wahlgren
Luke Skywalker - Kim Sulocki
Leia - Laleh
Han Solo - Johan Hedenberg
Chewbacca - Fredde Granberg
C-3PO - Thomas Östros (därför)
Jabba The Hut - Bert Karlsson



Jabba The Bert


Ja, lite sådär tänker jag mig att det kommer att låta i de svenska biograferna framöver. Spännande! Eventuellt utökar jag listan om jag kommer på fler passande röster. Förslag mottages gärna!

Och ja, jag är mycket medveten om att det här var ett plagiat på den typ av inlägg som Nonsensakuten brukar leverera, men den här nyheten måste den sidan helt enkelt ha missat!

Bert-Åke Varg spelar Nintendo

Jag har tyvärr inte sett Mats Helge Olsson-filmen Spökjägarna från 1987, men jag måste säga att av det lilla jag sett av den att döma måste den vara mycket, mycket bra:



Det här med att lägga upp roliga bilder man hittat på nätet i sin blogg...

Alltså, jag försöker verkligen att komma med egna ideer i mina inlägg, foton jag tagit själv och texter jag knåpat ihop själv. Vill skriva seriösa inlägg och hitta någon form av personlig stil i denna blogg. Dock stöter man hela tiden på hinder för det, man hittar till exempel en bild som helt enkelt är så fruktansvärt rolig att man bara MÅSTE dela med sig av den. Den här ramlade jag över sent igår kväll och jag skrattade så jag fick ont i magen.




Om någon skulle missa poängen föreställer bilden alltså Jack Nicholson. En mycket erkänd och begåvad skådespelare, dock fick han en hel del kritik för sin tolkning av Jokern i filmen Batman (1989). Det klagades på att gamle "vargrin" spelade över å det grövsta. Ett lite annat bemötande av sin Joker-gestaltning fick Heath Ledger, som tolkade Jokern i filmen The Dark Knight (2008) så pass bra att Oscar-juryn belönade honom postumt med en statyett för best male performance. Nicholsons tolkning av Jokern kommer ingen ihåg längre, Heath Ledgers kommer dock aldrig bli bortglömd (att Ledger avled strax efter filmen var inspelad har väl inte direkt skadat mytbilden av hans Joker heller). Nicholson gestaltade Jokern vid en ålder av 52, Ledger var bara 28. Vad Nicholson tycker om att bli överkörd av en snorunge behöver man inte vara raketforskare för att begripa. Vart den där pennan hamnar några sekunder efter fotot är taget är väl inte så svårt att lista ut heller?

Varför tar det typ fem minuter att få igång filmen på en Disney DVD™

Varje gång mina barn ska få se film och de väljer en Disney DVD™ i original så förlorar jag plötsligt flera minuter av mitt liv, det tar minst fem minuter att få igång filmen! Om man har en nerpiratad DivX/XviD/Avi.-skiva så är det bara att stoppa in skivan (OM man har en sådan, jag pysslar dock inte själv med sådant såklart, *vissel vissel*) och trycka på play, sen är filmen igång. Snabbt, smidigt och framför allt gratis! Har man däremot en ärligt inköpt Disney DVD™ tar det flera minuter att få igång den. Först ska man vänta på en meny, sen klicka bort den, sen kan man välja "Fast Play" vilket man tror betyder att man kan snabbstarta filmen men det går inte för den egentliga meningen är att man istället för att välja bort alla trailers för andra filmer gör ett val där man helt enkelt väljer att köra hela skivan i ett sträck, filmen, trailers, bonusmaterial och reklam, dock vet jag ej i vilken ordning det kommer i. Mycket bortkastad tid blir det hur som helst varje gång man ska starta den förbaskade filmen. Ungefär lika lång tid som det tog mig att skriva detta viktiga inlägg. Eller, det kanske inte var så viktigt egentligen. Nu har jag redan kastat bort tio minuter av mitt liv på en massa onödligt skit idag, och klockan är bara strax över 14. Fan.


Äkta digital magi (och en massa väntetid)


Scenen som censurerades från filmen "Lejonkungen"

SEX NOLL TVÅ kan som enda blogg visa den bortplockade scenen från filmen Lejonkungen. Detta klipp var tänkt att användas i filmen, men Disney ändrade sig i sista stund och valde istället att göra savannäventyret lite mer trevligt. Disney hade efter ett åttiotal fyllt med gulliga sjöjungfrur, detektiven Basil Mus och Bernard & Bianca börjat övergå till betydligt mer våldsamma filmer som Skönheten & Odjuret och Aladdin och så långt gick det visst bra, men när de kom till Lejonkungens dråpliga avslut på sitt livsöde (vilket dessutom helt skull exkludera en numer obligatorisk uppföljare som skulle generera mycket inkomst och lite tankeverksamhet då ingen större tid läggs ned på dem) satte ledningen ner foten. Så här kan man väl inte göra med barnens hjälte? Nej, det kan man faktiskt inte.


"Oooooooops!"

Death Wish-pentalogin, en liten genväg

För tillfället ser jag om samtliga filmer i Death Wish-pentalogin. Det är en mycket njutningsfull sysselsättning nu när man har semester och allt. Jag rekommenderar dem start till alla vänner av hederlig gammal action, men om 7,5 timme Bronson är för mycket så kan ni på ett enkelt sätt få summan av kardemmuman i komprimerad form, någon har gjort en Charles Bronson Death Wish body count och lagt upp på Google Video, så här kommer de, alla Paul Kerseys mord i filmerna tillsammans med en liten counter uppe i högra hörnet, ni kommer att bli förvånade över hur effektiv han är (och ni behöver inte vara oroliga, samtliga som drabbas av Kerseys hämnarvrede är sådana som förtjänar det, rejält):



En cool Bruce Lee-klippdocka... skriv ut, klipp ut, lek!

bruce lee klippdocka

Det farligaste är att vara levande... akta er för stakarna!


Nä, nu har det varit för mycket allvar här ett tag...

...bara en massa kriminalitet, terrorism, politik, förortsbränder och andra tråkerier. Nä, nu tar vi och lättar upp stämningen i bloggen med en bild på skådespelaren Mikael Persbrandt i rollen som Ulf, hämtad från filmen Tre solar från 2004. En film jag personligen inte har sett, men av bilden att döma är den mycket rolig.


Karaktären Ulf, med stora ärr och Mötley Crüe-frissa!

Arnold Schwarzeneggers alla filmskrik, Oscar™-material rakt igenom!

Någon med god klipp- och klistrateknik och med kanske lite väl mycket fritid har samlat ihop samtliga av allas vår favoritgovernator Arnold Schwarzeneggers alla filmskrik. Alla! Till och med de från Red Sonja! Här går det undan, nästan åtta minuters så kallat Oscar™-material. Ta fram läsk och popcorn, och luta dig tillbaka, för här är de, "Every Arnold Scream From Every Arnold Movie":



127 Hours

År 2003 var äventyraren Aron Ralston ute i Robber Roast, Utah och ramlade ner mellan två klippblock och armen kilades fast av en nedfallande sten. Där satt han i 127 timmar innan det bara fanns en väg därifrån, att skära av sig armen. Strax efter händelsen skrev han en bok om det självupplevda mardrömsscenariot, galghumoristiskt betitlad Between A Rock And A Hard Place. På svenska fick titeln 127 timmar – Vilja av sten.

 


 


Händelsen är fascinerande, såklart. Boken har jag tyvärr inte läst, men som film håller det inte riktigt hela vägen. Den är otroligt snygg, vackert filmat och grymma miljöer och färger. Men det blir lite väl mycket reklamfilmsaktigt. När Aron, som såklart spelas av en man som är mycket snyggare än vad Aron var i verkliga livet, sitter fast och drömmer om något att dricka visualiseras detta med inslag av frostade dryckesflaskor där de inte direkt har kämpat för att gömma varumärket. Tyvärr, det är lite synd att det ska kännas så köpt, allting. Redan i vinjetten viner McDonald’s, Burger King, Coca-Cola och Pepsi förbi…

 

Men som underhållning håller den rätt hyfsat. En femma i betyg är den helt klart värd, trots slutscenen där den verklige Aron Ralston visar upp sig med sin fru och deras lilla barn. Det var ett väldigt onödigt inslag.


Betyg: 5/10


Lord Of The Penis Ring?

Man undrar vilken film denna bild kan vara hämtad från?

"Lord of the Porn", "Lord of the Penis", "The Penis Ring", "The Fellowship of the Penis", "The Two Penises", "The Penis Tower" eller kanske "The Return of the Penis"?


Den bästa bögporrfilmstiteln någonsin, eller?


Svensk film bör anamma koncepet från "Så mycket bättre"

När jag i helgen besökte MediaMarkt för att införskaffa lite smått och gott, strömmade som vanligt musik genom deras högtalarsystem. Det var först någon uptempovariant av Petters gamla hit ”Mikrofonkåt”, och den följdes av Petter själv, sjungandes någon av Eldkvarns låtar, och jag förstod att det var skivan från den populära TV-serien Så mycket bättre som spelades inför de lördagsavslappnade besökarna hos den tyska elektronikjätten. Jag har faktiskt inte sett det programmet, eller ens hört några av låtarna tidigare, men har såklart inte undgått att läsa om det framgångsrika programmet och förstod såklart vad det var jag hörde.

 

Så mycket bättre gick vad jag har förstått ut på att kända svenska artister gör varandras låtar, ett TV-team följer dem och vid veckoslutet redovisas tolkningarna. Skilda artister som Petter, Thomas Di Leva, Plura, Lill-Babs med flera har på köpet blivit folkkära, alternativt ännu mera folkkära än de var tidigare. TV-programmet hade massvis med tittare och CD-skivan med låtarna säljer förmodligen väldigt bra. Låg den rentav under din julgran ifjol, kanske?



 
"Äh, Gunvald, nu skiter vi i det här och drar ner till Mallis istället!"


En intressant tanke slog mig, varför inte dra det hela ett steg längre? Svensk film borde prova detta framgångskoncept. Änglagård 3 har nyss haft premiär, Peter Haber har spelat kommissarie Martin Beck i nästan 30 långfilmer och lika stort antal filmer per år kommer med Micke Nyqvist i bärande roll. Och som inte det vore nog kommer snart Åsa-Nisse med Kjell Bergqvist i huvudrollen och ännu en ”Sällskapsresa” med Stig-Helmer. För att bli ännu bättre, kanske rent av nå internationell nivå, så borde svensk filmindustri anamma Så mycket bättre-konceptet. Genialiskt, eller hur?


Varför inte låta Beck-gänget, med Martin, Gunvald och co. åka på en ”Sällskapsresa” till Mallorca? Döm om Martin Becks förvåning när han går ut på balkongen för att avnjuta medelhavets stilla bris när lugnet bryts av ett ”Ska’ru ha en stänkare?”. Naturligtvis har den rödblonderade och stödkrageförsedde ”grannen” checkat in på samma hotell. Coole Gunvald bränner näsan i solen och måste addera ett nässkydd till accessoarerna. En garanterad skrattfest som kan ge självaste Kommissarie Späck konkurrens!




Två män som kan få möta fördomarna hos den svenska glesbygdsbefolkningen!
 

Sällskapsresangänget kan å andra sidan hamna mitt i en polisutredning. Eller varför inte låta Stig-Helmer ärva en massa pengar och välja att köpa Änglagård för dem? Vilken rolig förväxlingskomedi! Byborna i det lilla samhället får kämpa mot sina fördomar mot dumma södermalmsbor och teknikfixerade galna norrmän. Det behöver ju inte begränsas här, Fanny och Zack från just Änglagård kan tillsammans med Lisbet Salander från Millenietrilogin bli den nya versionen av Jönssonligan. Naturligtvis är Micke Nyqvist också med, som ledare för det spännande gänget.

 
Nog skulle det här gänget kunna bjuda på rejäl spänning varvat med härlig humor?



Svensk film kanske går mot sina glansdagar, både vad gäller kvalite och kvantitet! Hurra för svensk film!


Der Fuehrer's Face - Disney's bästa kortfilm!

Varje år snackas det om att SVT censurerat vissa delar ur Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul, och det vet vi ju är sant, exempelvis är ju scenen med Långben och gaffeln i eluttaget bortklippt. Vad inte allt för många snackar om är Disney's kanske bästa kortfillm, Der Fuehrer's Face från 1943 och sättet den har hanterats.





Är lite slö och snor rakt av från Wikipedia:
Der Fuehrer's Face är en amerikansk tecknad film från 1943 av Walt Disney Studios med Kalle Anka, samt en låt från samma film. Båda gör narr av Nazityskland och Adolf Hitler. Filmen regisserades av Jack Kinney och hade premiär den 1 januari 1943 som en antinazistisk propagandafilm för den amerikanska krigsmaskinen. Samma år vann den en Academy Award som bästa animerade film, och år 1994 hamnade den på 22:a plats av Jerry Becks verk The 50 Greatest Cartoons.


Filmen finns utgiven på de amerikanska utgåvorna av Walt Disney Treasures "Chronological Donald Volume 2" och "Behind the Front Lines". Däremot är filmen, tillsammans med två andra kortfilmer, borttagen på den europeiska utgåvan av "Chronological Donald Volym 2". Detta är gjort i censureringssyfte från Buena Vistas håll, då samma utgåva ges ut i Tyskland och Italien där kortfilmerna kan väcka anstöt för sina starka parodieringar på Hitler och Mussolini.


En mässingsorkester, med bland annat den japanska kejsaren Hirohito på sousafon och Benito Mussolini på bastrumma, marscherar genom en liten stad i Tyskland och sjunger om nazismens fördelar. När de passerar Kalle Ankas hus slänger de ut honom ur sängen med en bajonett för att han ska ut och arbeta. På grund av ransoneringen under andra världskriget består hans frukost av stenhårt bröd, kaffe bryggt av en enda kaffeböna samt arom av bacon och ägg. Till och med hans uniform består av papper. Bandet ger honom ett exemplar av Mein Kampf innan det bär av till arbetet på vapenfabriken. Väl där leder det uppskruvade arbetstempot tillsammans med tvång att emellanåt göra Hitlerhälsning till ett sammanbrott.

Spoilervarning:
På slutet visar det sig att det hela var en dröm och Kalle Anka vaknar upp i sitt hus hemma i USA. Skuggan av en gestalt med uppsträckt högerarm får honom först att tro att han fortfarande är i Tyskland, men till sin glädje upptäcker han att det var skuggan av en statyett av Frihetsgudinnan. Han kysser statyetten och utbrister "Åh, vad jag är glad att jag är en medborgare i Amerikas Förenta Stater!".


Kommissarie Späck

Skämfaktorn är gigantisk hög, men jag erkänner: Jag tillhör den del av den svenska befolkningen som har sett filmen Kommissarie Späck. Lyckligtvis i all bedrövelse såg jag den på fultank och har alltså inte betalat för den, bortsett från de 79 minuter av mitt liv jag kastade bort!  Fredde Granberg är en skön figur, och med den här filmen antar jag att han har gjort precis vad han själv känt för, skitit i rådande trender och klimat och bara gått loss helt fritt. Tyvärr blev det en parodi på Beck-filmerna, som redan i sig har blivit parodi på sig själva. Humorn påminner om humorn i "Den nakna pistolen"-filmerna och det funkade ju bra där och då, för tjugotalet år sedan. Nu blir det bara väldigt finesslöst. En riktigt dålig film, tyvärr, jag hade önskat att den vore i alla fall småkul.

Några roliga scener hade den ändå:
1. Introt när filmen startas och man får se att filmen är en nerladdad fil i en dator.
2. Parodin på Gunvald. Larssons förhörsteknik var rätt kul.
3. Markoolio blir skjuten!
4. När Späck pratar om porrsidor han surfat på "i tjänsten" säger han essenmeinscheisse.de och det låter lite småkul.

...men i övrigt var den som sagt rejält värdelös! Tyvärr var det till min frus stora glädje jag som valde denna film som söndagsunderhållning. Om en av oss utsätter den andre för en dålig film så kan man bli trakasserad för det i all evighet...

Betyg: 2/10

free counters

RSS 2.0