Vem var Lou Reed?

I morgon är det en vecka sedan vi nåddes av det tragiska beskedet att Lou Reed har lämnat oss vid en ålder av 71 år. Snabbt fylldes Twitter- och Facebookflöden av tributer av ett sällan skådat slag. Alternativt folk som undrade vem denne herre var. För gemene man var Lou Reed inte någon stor artist, de flesta känner väl igen hans största hit "Walk on the wild side" (eventuellt enbart från en synnerligen larvig Nilecity 105,6-sketch) och kanske "Perfect day" som så effektivt tonsatte en av de bärande scenerna i en av 1990-talets allra bästa och coolaste filmer Trainspotting.
 
 
 
 
 
Jag tänker inte bli långrandig eller på något sätt tävla mot någon annan i att visa mig ledsen över att han inte finns mer, i detta mitt första blogginlägg på fyra månader,  men jag tycker såklart att det var en väldigt tråkig nyhet. Utan Lou Reed inget Velvet Underground och utan dem hade David Bowie inte blivit den han blev, Iggy Pop hade förmodligen blivit kvar på husvagnsparkeringen han växte upp på, glamrocken hade inte varit det minsta tuff (om den ens hänt) och om det hade blivit en musikstil vid namn punk utan Lou Reed känns inte heller det minsta troligt. Mer behöver jag inte säga, Lou var en av de största. För att hylla honom tycker jag att ni så högt det går spelar "I heard her call my name" från den krävande men ack så belönande Velvet Underground-skivan White Light/White Heat från 1968. Sen behöver ni inte undra vad utrycket "musik med attityd" betyder längre.

Avdelningen korkade kommentarer

Idag är det 50 år sedan Johnny Cash spelade in Live At Folsom Prison, ett minst sagt legendariskt album. Johnny Cash spelade ofta på fängelser och ofta var inspelningsutrustningen med innanför murarna. Just denna inspelning är tillsammans med Live At San Quentin de mest kända (vi svenskar kan för övrigt vara stolta över Live At Österåker också). Hur som helst, Johnnys dotter Rosanne Cash ville i en tweet uppmärksamma detta idag. Jag följer henne inte själv men såg den retweetad i mitt flöde. Klickade på kommentarerna och tja, vi får väl hålla med om att det var filmens bästa scen. Tur att han spelade där, den gode Johnny.
 
 
 
 
 

Jullåtarnas jullåt

Det blev, föra förvånande, ett litet haveri med min blogglista med jullåtar. Tidsbrist och en allt för stressad och glömsk bloggredaktör lyckades inte ro projektet i hamn och det är högst beklagligt. Hur som helst tänker jag i alla fall avslöja vilken som är den bästa jullåten av dem alla och det är Anders F. Rönnbloms "Det är inte snön som faller" från tidningen Schlagers julsingel från 1980 (vände man på singelnl fick man Ebba Gröns "Nu släckas tusen människoliv", en helt okej julsingel alltså). Själv hörde jag den här låten (och såg den fantastiska videon) på den statliga televisionen några år senare. Minns ej exakt när men jag minns att jag alltid lyckades se den någon gång på TV kring jul och det var en händelse i dignitet med att få se Trolltyg i Tomteskogen. Musiken, texten och den briljanta tecknade videon - allt är helt perfekt. Det här är den ultimata jullåten helt enkelt. God jul på er.
 
 
 




Dagens jullåt - 18 december

Männen bakom dagens juldänga heter Pimme, Fjodor och Gurra var och en för sig och Ebba Grön när de är tillsammans. "Nu släckas tusen människoliv" har ni såklart redan hört förut men vi tar den igen!
 
 
 
 
 
 
Thåström (vid denna tid gick Billie Joe Armstrong för övrigt i blöja)

Dagens jullåt - 17 december

Idag får The Soundtrack Of Our Lives bjuda på sin "The Return Of The Christmas Piper", en exklusiv websingel det gick att ladda ner från deras hemsida för några år sedan. Passar på att lägga upp en trevlig bild på Ebbot som tomte också, den har jag haft liggandes i väldigt många år, men det är väl lite taskigt att inte dela med sig av en så trevlig bild?
 
 
 
 
 
 
Från vänster till höger (och tvärtom): Tomte, Ebbot, Tomte.

Dagens jullåt - 14 + 15 + 16 december

Jaha, då har jag varit ute på en massa roligheter och helt enkelt inte haft ro till att uppdatera här, har varit på bio (The Hobbit) för första gången sen jag minns inte när och dessutom sett The Soundtrack Of Our Lives sista spelning (mer om den senare) i Göteborg, så det har inte funnits riktigt med fokus till det här. Tyvärr. Kommer dessutom ha fullt upp till veckan men 24 jullåtar kommer jag att presentera på något vis till och med julafton, det löftet tänker jag hålla om jag så ska köra med förinställda inlägg. Här kommer i alla fall tre riktigt bra jullåtar. Eller, Billy Idols jullåt är helt bedrövlig (för att inte tala om den ernstiga videon) men den får vara med ändå för lite cheesy kan jag allt vara när andan faller på.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja, det var han som sjöng i Generation X, tro't eller ej!

Dagens jullåt - 13 december

Dagens jullåt blir "Backdoor Santa" av Clarence Carter. Ja, det är denna låt Run DMC samplat till sin klassiker "Christmas in Hollis" som dök upp här för några dagar sedan. I övrigt en väldigt bra och kanske inte helt rumsren historia. Men fantastiskt bra. Soulmusiken var såhär bra på 1960-talet.
 
 
 
 
 
 
Världens näst bäste Clarence!

Dagens jullåt - 11 + 12 december

Ojsan, missade helt detta projekt igår, satt och höll på men viktiga saker för en gångs skull. Ja, faktiskt viktigare än den här listan. Får åtgärda det med två låtar idag istället. The Trashmen och The Wailers har båda gjort riktigt trevliga jullåtar. Två riktiga garagestänkare, så nu blir alla nöjda och glada så får vi se om jag hinner uppdatera i morgon (lucia X2 mm...). De sistnämnda har för övrigt inget med Bob Marley att göra, men det visste ni redan. Ha d gott. Jonas.
 
 
 
 
 
 

Dagens jullåt - 10 december

AC/DC har gjort ungefär 95 låtar som är bättre än den här men AC/DC är AC/DC och har de gjort en jullåt så ska den såklart få vara med här. "Mistress For Christmas" handlar om en man som inte vill vara ensam på julafton om man ska beskriva det lite lagom barntillåtet. Låten är hämtad från skivan The Razor's Edge som kom 1990. Skivan som innehöll den fantastiska (om än lite uttjatade) "Thunderstruck" och den ganska så underskattade "Are You Ready" (ett av rockhistoriens bästa intron på den).
 
 
 
 
 
 
 

Dagens jullåt - 9 december

Idag är det James Brown som får stå för julmusiken, han gav under senare delarna av 1960-talet ut hela tre julalbum. Det kan låta mycket men vid den här tiden släppte han ungefär en skiva i veckan. På A Soulful Christmas hittar vi en låt vid namn "Santa Claus Go Straight To The Ghetto" där han hade en önskan om att allas vår röda julhjälte skulle ta ett besök hos de familjer som verkligen behöver lite extra omtanke så här års. Mycket fin.
 
 
 
 
 
 

Dagens jullåt - 8 december

Den här är väl för festligt, countryrockaren Sherwin Linton sjunger i sin "Santa Got A DWI" om en jultomte som har varit ute på lite dumheter. Men, skönt att polisen inte ser mellan fingrarna på grova trafikförseelser, oavsett vem som sitter bakom ratten/håller i tyglarna.
 
 
 
 
 
 

Dagens jullåt - 7 december

Självklart har Cornelis Vreeswijk dragit sitt strå till jullåtsstacken. Bidraget heter "Jultomten är faktiskt död" och spelades in till hans tredje album "Ballader och grimascher" 1965, men den känns tidlös. 
 
 
 
 
 
 
 
Notera punkten och utropstecknet!

Dagens jullåt - 6 december

1987 hade genren hip-hop inte hunnit bli dålig (det tog ganska exakt tio år till innan Puff Daddy mer eller mindre mördade hela genren med sin karaokevariant). Hip-hopen präglades ännu av nyfikenhet och humor och ett av de allra bästa exemplen på det är Run DMC och deras legendariska jullåt "Christmas in Hollis". Behöver inte skriva så mycket mer om det. Fantastiskt bra!
 
 
 



 

Dagens jullåt - 5 december

Egentligen borde jag ha sparat denna till julafton för det är nog den bästa jullåten av dem alla. Washingtonbandet The Sonics spelade 1965 in denna ganska så skamlösa stöld av Chuck Berrys "Too Much Monkey Business" och hottade upp den med ett ordbajseri som för tankarna till Bob Dylans "Subterranean Homesick Blues". The Sonics albumdebuterade 1965 innan med Here Are The Sonics!!!. Vid den tiden sjöng "de långhåriga slynglarna" i The Beatles "Yesterday". The Sonics sjöng om lite tuffare saker, onda kvinnor och att dricka stryknin (!). bland annat. Debuten håller än idag, detsamma gäller uppföljaren The Sonics Boom från 1966. Men, idag ska vi lyssna på den här fantastiska jullåten som bland annat förklarar för oss varför renen Rudolfs näsa är röd. Håll i hatten, för här går det undan!
 
 
 
 
 
 
 

Dagens jullåt - 4 december

Idag ägnar jag uppmärksamheten åt Uppsalabandet Butter Utter som 1977 gav ut en av de allra första svenska singlarna som var influerade av punken. Hela 300 exemplar pressades skivan i och det var visst inte helt lätt att bli av med alla då det begav sig. Nu för tiden är det en riktig raritet och ett exemplar är förmodligen värt mer idag än vad den sammanlagda inspelningskostnaden var för hela fyralåtarssingeln när det begav sig.
 
Låten heter "Jävlarnas jul" och vad den handlar om vet jag faktiskt inte, det är inte så lätt att tyda mer än några enstaka textfragment i låten, men misstänker att det är riktat mot denna högtids kommers. Musiken är otroligt simpel, DIY-estetiken dragen till sin yttersta spets. Bara spela in rätt upp och ner så får det låta som det låter. Den mest anmärkningsvärda insatsen på den här låten står bandets trummis för. Han kämpar och sliter för att hänga med i tempot och det går i ärlighetens namn sådär. Det är inte direkt Phil Rudd eller Max Weinberg vi snackar om. Låter mer som när man var liten och satt och trummade på kastrullerna där hemma. Men, en riktigt bra låt som fungerar året om.
 
 
 
 
 
 
Jag rekommenderar er ett besök på den bästa musikbloggen av dem alla, Killed By Death Records, där hela singeln (och ungefär hur många andra punk- och hardcoresinglar som helst finns att hämta hem. Där lånade jag bilden på Butter Utters singel som ni ser här nedanför. Ungefär lika avancerad som musiken låter:
 
 

Dagens jullåt - 3 december

Dag tre med mina jullåtar som jag tänker lägga upp fram till och med 24:e december. Redan den första december undrade Spader Ess när hans favoritlåt med denna högtid som tema skulle kunna tänkas dyka upp. Det var inte "Heavy Christmas" av 220 Volt, vilket jag hade misstänkt, det var en låt jag faktiskt helt hade missat. Ska jag vara helt ärlig så är väl låten/medleyt i sig inte sådär extremt kittlande, det är helt klart svängigt men något extra är det kanske inte egentligen. Jag hade inte tagit med låten om det inte var för vilka det är som spelar på den. Det är något av en supergrupp med medlemmar från Sex Pistols och Thin Lizzy. Enbart Pistols-trummisens pistol-tischa motiverar en uppladdning av detta klipp i min blogg. Att han har sällskap av forne Sex Pistols-kollegan Steve Jones samt Phil Lynott, Brian Downey och Scott Gorham från Thin Lizzy skadar inte heller. Steve Jones, vilken fantastisk gitarrist! De andra är inte så pjåkiga de heller. Här kommer den, bandet kallar sig The Greedies och låten heter "A Merry Jingle". Kanske inte världens bästa jullåt, men ett väldigt coolt ögonblick i musikhistorien. Året var 1979.
 
 
 
 
 
 
 
Phil Lynott, 1949-1986

Dagens jullåt - 2 december

"Merry Christmas Baby" är en gammal r'n'b-standard skriven någon gång på 1940-talet. Alltså på den tiden r'n'b stod för rhythm n' blues och inte den där moderna skiten som Rihanna och liknande pysslar med nu för tiden. Det är något helt annat. Den mest kända versionen av den här låten är Otis Reddings fantastiska version, men nu råkar det vara så att en viss herre från New Jersey har råkat riva av den några gånger och han får premieras den här gången. Det här är från Conan O'Briens TV-show den 12:e december 2002. Bruce Springsteen och kollegorna i The E Street Band (Clarence !!!) bjuder på ett härligt sväng och självaste jultomten kollar in och diggar loss också. 22 dagar kvar nu.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Dagens jullåt - 1 december

Så har vi då vandrat in i den sista månaden på året, och vad passar då bättre än att bjuda er på en fantastiskt bra jullåt varje dag fram till och med julafton? Tja, en chokladkalender kanske men sådana är lite svåra att bjuda på via webben, så ni får hålla till godo med mina musikaliska karameller. Hade en lös tanke på att göra någon form av topplista och lista ner dem så att den bästa låten presenteras på julafton, men ärligt talat så orkade jag inte. Dessutom ändras favoriterna hela tiden, så här kommer i alla fall ungefär de 24 jullåtar jag gillar allra mest. En spännande blandning. Om jag glömmer/inte hinner/skiter i att uppdatera det här projektet så har det säkert sina anledningar och då får ni ha överseende med det. Börjar med T.Rex som skapar gemytlig julstäming med sin låt "Christmas Bop", ursprungligen någon form av singel som skickades ut till fancluben någon gång i mitten av 70-talet. Det finns såklart ingen riktig "video" till den här låten men det finns en uppsjö hemmapulade på YouTube. Jag orkar inte kolla igenom dem alla men valde en av de översta. Here you go:
 
 
 
 
 
Marc Bolan (eller är det Johnny Depp?)

Fick en förfrågan om att knåpa ihop en playlist på temat spacerock

Det önskades en lista med mina spacerockfavoriter men jag kunde inte låta bli att dra iväg åt lite alla möjliga håll. Gled mer över åt 70-talselektronika och lite annat, men det samtliga låtar har gemensamt är att de alla är ganska så "out there", och att de är väldigt bra förstås. Hoppas ni gillar! Klicka på omslagskollaget för att komma till Spotify. Trevlig helg, förresten.
 
 
 
 
 
 

Victor Hertz alla (?) gubbrocksrebusar

Lyckades googla fram fler roliga musikrebusar av Victor Hertz, mannen som gjort de där två som jag postade i mitt förra inlägg, så jag lägger upp dem här med. Såg några av dem på Gallerix där de såldes inramade till priset av 549:- om jag minns rätt.
 
 
 
 












 





 

Tidigare inlägg
free counters

RSS 2.0