127 Hours

År 2003 var äventyraren Aron Ralston ute i Robber Roast, Utah och ramlade ner mellan två klippblock och armen kilades fast av en nedfallande sten. Där satt han i 127 timmar innan det bara fanns en väg därifrån, att skära av sig armen. Strax efter händelsen skrev han en bok om det självupplevda mardrömsscenariot, galghumoristiskt betitlad Between A Rock And A Hard Place. På svenska fick titeln 127 timmar – Vilja av sten.

 


 


Händelsen är fascinerande, såklart. Boken har jag tyvärr inte läst, men som film håller det inte riktigt hela vägen. Den är otroligt snygg, vackert filmat och grymma miljöer och färger. Men det blir lite väl mycket reklamfilmsaktigt. När Aron, som såklart spelas av en man som är mycket snyggare än vad Aron var i verkliga livet, sitter fast och drömmer om något att dricka visualiseras detta med inslag av frostade dryckesflaskor där de inte direkt har kämpat för att gömma varumärket. Tyvärr, det är lite synd att det ska kännas så köpt, allting. Redan i vinjetten viner McDonald’s, Burger King, Coca-Cola och Pepsi förbi…

 

Men som underhållning håller den rätt hyfsat. En femma i betyg är den helt klart värd, trots slutscenen där den verklige Aron Ralston visar upp sig med sin fru och deras lilla barn. Det var ett väldigt onödigt inslag.


Betyg: 5/10


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
free counters

RSS 2.0